Lite om allt!
Vi har varit nere i östergötland, Theo o jag. Vi åkte förra fredagen o kom hem i fredags. Väldigt skönt o komma hem, men det va kul o träffa mormor o dem. Jag blev bara besviken på mina vänner.. de verkade inte ta sig tid eller ork att träffa mig, o då har jag åkt trettio mil dit för o träffa dem o trettio mil för o komma hem. Nu har jag gett upp detta med att åka ner o hälsa på alla. Jag tycker att jag kan få lite tillbax genom att nån kommer upp o hälsar på mig med. Det är lika långt för dem att åka upp som det är för mig att åka ner. Om jag åker ner nu är det först o främst för att träffa min far o mormor o självklart min älskade syster!!
Min lilla plutt har blivit jätte förkyld.. hostar o snorar som bara den. Han tål verkligen inte Östergötland. Fast det kan man ju förstå med den skitiga luften... Skillnad här uppe.. så ren o härlig luft! Jag tror vi har valt rätt ställe o bo på. :)
Jag är så nervös för jobbet... undrar om jag får det??!! Hoppas verkligen... Vet inte riktigt vad jag ska ta mig till annars.. funkar ju verkligen inte o leva på tim jobb bara. Körkort är det första som gäller om jag inte får jobbet. Då har jag lite större chanser o få jobb.
o nå annat då.... Jag känner mig så jävla ensam!! Det känns som om jag o Theo lever i en egen liten värld... en liten bubbla.... O jag vill ha en liten till snart känns det som, men ändå vill jag vänta till Theo är lite större o blöjfri. Jag vet nog inte riktigt vad jag vill. Men minst en bebis till ska jag ha i alla fall!!
Nä... nu ska jag kolla efter lite vinterkläder på nätet åt Theodor. Här uppe blir det kallt så ull kläder är ett måste!
Skriver säkert senare igen! Kram på er alla glada!
jag antar att det va riktat delvis mot mig, jag tackar för det... om du vill ses och om du vill att jag ska lägga undan allt i en veckas tid och vara på topp hela tiden medans du är nere så säg det rakt ut. mitt liv är inte heller en dans på rosa som du kanske vet. vi har haft lite väl mycket tragedier runt oss och samtidigt försöker jag orka vara gravid och ta hand om tre barn. så min ork till mina vänner är inte så stor även om jag vill. jag har inte träffat någon av dom på jätte länge. och kristin som behöver mig mest har jag inte heller hunnit med. jag ber om ursäkt att det blev som det blev denna gången. och jag minns förra gången då vi skulle ses, då va det du som inte hann med, så sånt händer ju eller hur. ? vi är vuxna... och lever olika liv med olika saker som ska hinnas. vill du säga att jag sket i dig när du va nere och att du är besviken så gör det... och jag vet att jag hade velat träffa dig mer. men det gick inte... tyvär !
Varför känner jag mig träffad? Antar att du syftar på mig också. Jag säger alltid att du gärna får bo hos oss när ni kommer ner. För jag tycker om att ha er hos oss. Men vi kan inte åka till er så som du och theo kan åka iväg. Freja går på dagis, stoffe jobbar och jag går i skolan. Vi har som ni inte haft mycket pengar och måste hushålla med varje krona. Bara dagisavgiften är på 1300. Vi kan inte bara åka iväg. Sen känns det lite tråkigt när du gång på gång klagar på att dina vänner aldrig bryr sig och aldrig kommer till dig.
Klart vi vill komma men vi kanske inte kan just nu. Men snälla sluta vara så besviken på dina vänner. Vi bryr oss men det blir ganska trist när du hela tiden påpekar att ingen gör det. Jag tycker ju massa om er. Puss Madde
tette, bara så du vet, så tycker vi också massor om dig. men som madde skriver, måste bara hålla med, att det blir lite trist när du påpekar gång på gång att du blir besviken.
jag kan tyvär inte åka upp. vi har inte dom pengarna och allra helst inte nu. petri vill lösa våra ekonomiska bekymmer så mycket det går innan bebbeli kommer.
jag ska försöka komma upp men jag kan inte säga när. jag vet att det är jobbigt, men det är också en del av det du måste ta sen du flyttade, jag har fått tagit det från nästan alla mina kompisar, och då ligger ju inte gusum flera mil bort.
förlåt, men jag kom på detta nu, hoppas du inte tar illa upp... att jag inte sa detta på telefon. men det finns saker som är jobbigare än andra och prata om..... ekonomi skiten är en sån del och att mina vänner inte heller kommer till mig, ja så är det i mitt liv med, du kommer. men du är en av få, och jo jag känner mig också ensam. men jag har accepterat det tyvärr....
jag hoppas att vi alltid förblir vänner, men det kommer aldrig att bli detsamma eftersom det numera skiljer 30 mil mellan oss.
men jag tycker om dig vännen !
kram !
Nu måste jag bara säga till er båda, eftersom du (Elin) tydligen inte kan ta det på telen med mig.
Ni skriver vad FAN ni vill på eran bloggar. Om era känslor o allt annat. Varför kan jag då inte få göra det. Varför kan inte jag få vara besviken!? Ni har era ursäkter till varför allt blir som det blir, o Elin, dig förstår jag lite mer eftersom du har väldigt många barn o allt annat. Men du Madde!! Varje gång jag kommer till er o hälsar sitter du i telefon på balkongen nästan hela tiden. Hur kul tror du det känns för mig?? Känner sig inte väldigt välkommen. O du gjorde inget innan Freja började på dagis, då hade ni ju kunnat komma upp om ni velat. Men du vill inte ta dig den tiden o lägga dem pengarna på o träffa mig. O då ska du inte eller komma o säga att du saknar mig o Theo. Så tycker jag.
Jag tycker bara att jag skulle kunna få lite tillbax när jag anstränger mig för att träffa er!! Är det för mycke begärt??? Jag lovar! Jag vänder oxå på varenda krona, men jag gör det för att jag vill träffa er med!!
Sitter jag i telefonen på balkongen hela tiden? Nu tar du väl i?? När du när här i en vecka så kan jag inte bara skita i allt annat och mina andra vänner? Du vet att jag pratar i tel mycket och har alltid gjort. Jag är en sådan person! Men så mycket som du skriver är så jävla överdrivet. Sist bad jag dig följa med ut på balkongen och satt inte där ute en enda gång sj i tel. Och sen då, att du inte känner dig välkommen???? Hur kan du ens säga så? Ni sover här i en vecka, vi bjuder på mat, sist gick vi ut och DU känner dig inte välkommen. Själv tycker jag vart en jätte bra "värdinna" om man kan säga så.
Vem har sagt att du inte får skriva vad du vill i din blogg? Självklart får du det, men då måste du förstå att vi reagerar när du gång på gång talar om hur besviken du är på oss! När vi inte anser att du borde vara det. Varför får vi inte kommentera och skriva våra egna åsikter? När jag skrivit i min blogg om vissa saker så hugger du direkt och blir jätte arg. Vad är skillnaden?
Sen att jag inte kom innan Freja började dagis har väl mkt med att göra att jag har sån stark panikångest som jag har och haft i ett år. Jag VÅGAR inte åka iväg sj om inte Stoffe är med!
Det var du som valde att flytta 30 mil. Inte vi? Och det är väl klart att jag vill hälsa på er. JÄTTEGÄRNA! Men inte när du tjatar på mig!
Varför kan man inte diskutera med dig utan att du tar allt personligt?
Jag tycker ju verkligen om dig!
Det har inte ett jävla dugg med att göra att jag inte vill lägga pengar på dig eller ta mig tiden att träffa er! Att säga så gör mig skitledsen. Hur kan du ha så låga tankar om mig!?!?!?!?!?
MIN ABSOLUT BÄSTA VÄN Patricia bor 40 mil härifrån och jag har hälsat på henne 1 gång på FYRA ÅR!!!!!!! Men hon blir inte arg på mig för det. Man måste inte ha en anledning att inte kunna komma och hälsa på. Kan man inte så kan man inte. Varför ska man behöva förklara sig!?
